Translate site

Translate

Meny

Föräldraskolan om narkotika – del 1

Poliser och tonåring.

I den första delen av tre i Föräldraskolan kan du ta del av Polisens frågor och svar om narkotika.

I en serie i tre delar kommer du att kunna ta del av Föräldraskolan här på kommunens hemsida. Att informera om narkotika genom Föräldraskolan är en del i det förstärkta trygghetsarbetet i Lysekils kommun.

Enligt polisen.selänk till annan webbplats märks en ökning av narkotikabrott i Lysekil och man varnar för att droganvändandet och försäljning av droger sjunker i åldrarna. Enligt Polisen saknar många föräldrar, vårdnadshavare och andra vuxna kunskapen att se tecken på droganvändande och försäljning och därför startade man Föräldraskolan.

Matias Hasselström, tidigare områdespolischef och numera gruppchef för en utredningsavdelning i Östra Fyrbodal, träffar nästan dagligen unga som testar narkotika eller som har fastnat i ett missbruk. Här svarar han på fem frågor om narkotika.

1. Varför startade du Föräldraskolan?

– Den behövs för att kunskapen hos föräldrar är för låg när det handlar om narkotika bland unga – hur det ser ut, vilka preparat som används och hur det fungerar. Föräldrar har inte koll på hur omfattande handeln är. Att det är lättillgängligt är oroväckande, det är inte svårt för ungdomar att få tag på narkotika.

Det finns en syn på att det skulle vara ofarligt att använda narkotika som dessvärre har fått fäste. Det finns stora vinster i att upptäcka narkotikaanvändningen i tid, både för den som missbrukar och för samhället.

2. Vad är det du möter i din vardag när det gäller unga och narkotika?

– ”Oj, ni tog mig första gången som jag skulle testa” är en vanlig kommentar vi möter, men det är ofta inte sant. I många fall har personen hållit på ett tag, men föräldrarna väljer att tro på sitt barn. Ungdomarna träffar vi på olika hotspots. De är där på fel tid och fel plats, med individer som vi känner till sedan tidigare i narkotikasammanhang.

Narkotikaanvändningen sker också på skoltid och då kan det vara svårt för att uppfatta vad som pågår. Vi brukar stanna till och prata och fråga om de röker. Då kan vi se tecken på om de är påverkade. De blir nervösa. De blir torra i munnen och har glansiga ögon. I 90 procent av fallen har de ocb-papper och tobakspapper i fickorna. De som går under radarn är oftast de yngsta. När vi tar fast säljare och tömmer deras telefoner får vi mängder av telefonnummer till köpare. Vi åker hem och kroppsvisiterar dem.

3. Vad bör föräldrar vara uppmärksamma på?

– Var nyfikna och håll er vakna tills era barn kommer hem. Sitt gärna uppe och prata en stund. Lägg märke till om de luktar parfym, tuggar tuggummi eller om de har ögondroppar. Kolla fickorna när de sover. Och vad gör de i sociala medier – följer de drogliberala sidor kan det vara en varningssignal. Sociala medier ger utrymme för många kontaktvägar mellan köpare och säljare och är inte ofarligt. Kolla vart veckopengen går, även unga betalar med swish. Och stäm av uppgifter med andra föräldrar – unga som använder narkotika blir experter på att ljuga.

4. Vad händer när polisen upptäcker narkotika bland unga?

– Först pratar vi och tittar efter tecken på påverkan, till exempel muntorrhet. Om personen är inne i ett rus kan det vara svårt att föra ett samtal, men ögonen avslöjar mycket – pupillerna kan vara stora eller små. Om vi har en skälig misstanke beslutar vi om kroppsbesiktning. Då tar vi med ungdomen, oftast i bilen. Vi visiterar dem och om vi anträffar narkotika och rizzla-papper tar vi med dem till polisstationen. Om de är under 18 år kontaktar vi föräldrarna, så att de kan medverka vid förhör.

Har de narkotika på sig kan det hända att vi gör en husrannsakan, det beror på hur mycket det handlar om. Sedan kopplar vi in socialtjänsten. Ungdomar som misstänks för bruk kallas till ett möte med socialtjänsten så snart som möjligt. Vi tar också urinprov, men det kan bli aktuellt med blodprov på vårdcentralen också. Efter förhör och provtagning får ungdomen åka hem till föräldrarna och invänta besked, det brukar komma inom två-tre veckor. Vi får ett yttrande från socialtjänsten och därefter redovisas ärendet till åklagare. Ringa narkotikabrott ger böter men inte fängelse.

5. Hur brukar det gå för ungdomarna?

– Familjesituationen är avgörande för hur det kommer att gå. Mycket hänger på hur föräldrarna reagerar och fortsätter hålla koll på ungdomen. Det spelar också roll vilken umgängeskrets den unga har, och vilka personer man umgås med efteråt.

Nästa vecka kommer del 2 av Föräldraskolan om narkotika: "Lär dig se tecknen"

Matias Hasselström.

Matias Hasselström startade ”Föräldraskolan” i polisens sociala medier för att informera om narkotika och effekterna av att använda narkotika.

Råd och stöd kring narkotika hos barn och unga

Om du som vårdnadshavare behöver råd och stöd kan du kontakta vårt mottagningsteam på 0721-43 54 90. Det finns alltid någon som svarar vardagar mellan kl. 8:00-16:30.

En del av kommunens förstärkta trygghetsarbete

Föräldraskolan om narkotika har tagits fram inom Polisen och Lysekils kommun sprider informationen som en del i det förstärkta trygghetsarbetet.

Kommunens förstärkta trygghetsarbete påbörjades under våren 2020. Detta efter en eskalerande oro i kommunen, som bland annat lett till allvarliga händelser i centrala Lysekil den senaste tiden, har kommunledningen beslutat att intensifiera trygghetsarbetet. Det ska ske genom en gemensam inriktning och prioritering samt ökad samverkan både i den egna organisationen och med andra aktörer såsom polis och civilsamhälle.

Arbetet sker inom ramen för det som är kommunens uppdrag och befogenheter. Ingripanden vid pågående brottslighet är polisens ansvar.

Förstärkt trygghetsarbete

Åtgärder för intensifierat trygghetsarbete