Begravning

När en närstående avlider bör de anhöriga så snart som möjligt efter dödsfallet kontakta begravningsbyrå och församlingen för att boka en tid för begravning.

Begravningslag

Det finns lagar och regler som styr begravningsverksamheten i Sverige. Enligt begravningslagen får tiden mellan dödsfallet och begravningen eller kremeringen vara högst 30 dagar.

I Sverige är religionsfrihet lagstadgat, vilket innebär att det inte ska spela någon roll vilket trossamfund du tillhör. Du ska kunna få ceremonier och begravningsseder tillgodosedda så långt det är möjligt. För de som inte bekänner sig till någon tro finns borgerlig begravning som ett alternativ.

Begravningsbyrå

Begravningsbyråer kan hjälpa dig med praktiska och formella frågorna kring en begravning. Begravningsbyrån kan ta hand om hela eller delar av begravningen.

Kostnader i samband med begravning

Kostnaderna för en begravning hämtas ofta från två eller tre olika håll – från begravningsavgiften och dödsboet, samt från kyrkoavgiften om den döda personen var medlem i Svenska kyrkan.

Begravningsavgift

Alla som är folkbokförda i Sverige och som har en kommunalt beskattningsbar inkomst betalar en begravningsavgift via sin skattsedel. Detta gäller alla oavsett religion.

Det är begravningsavgiften som finansierar gravplats, gravsättning, lokal för begravningsceremoni och kremering.

Begravningsavgift | Skatteverket Länk till annan webbplats.

Kyrkoavgift

Medlemmar i Svenska kyrkan betalar en kyrkoavgift, som ibland kallas kyrkoskatt. Om den avlidne tillhörde Svenska kyrkan täcker kyrkoavgiften kostnaderna för en präst, begravningsgudstjänsten, användning av församlingskyrka eller kapell, musikinslag med kyrkomusiker i kapell, på kyrkogården och i kyrkan samt processionsbärning av kistan, det vill säga att kistan bärs ut och sänks ner i graven.

Kostnader som dödsboet står för

De begravningsutgifter som inte täcks av begravnings- eller kyrkoavgift står dödsboet för. Det kan handla om exempelvis kista, dödsannons, blommor, gravsten, transport av kista och mat vid minnesstund.

Om pengarna i dödsboet inte räcker till begravningen kan dödsboet ansöka om ekonomiskt stöd hos socialtjänsten i den kommun där den som har dött var folkbokförd.

Ansökan om ekonomiskt bistånd till begravning

De tillgångar som finns i dödsboet ska i första hand användas till begravningen och gravsten. Om den avlidne var gift eller sambo ska den personen hjälpa till att betala om dödsboets tillgångar inte räcker. Om det saknas pengar i dödsboet till att betala hela eller delar av begravningen kan dödsboet ansöka om ekonomiskt bistånd. Bistånd kan beviljas för den del av begravningskostnaderna som överstiger tillgång­arna i dödsboet, upp till ett belopp motsvarande ett halvt prisbasbelopp, vilket är det normbelopp som tillämpas i Lysekils kommun för skäliga begravningskostnader.

Begravningsombud

För de personer som inte tillhör Svenska kyrkan har länsstyrelsen utsett särskilda ombud som ska företräda deras intressen. Ombudets uppgifter är bland annat att:

• Se till att underlaget för begravningsavgiften är rättvisande.
• Skaffa sig kännedom om hur begravningsverksamheten är organiserad och utförs för dem som inte tillhör Svenska kyrkan och om deras önskemål rörande verksamheten.
• Informera dem som inte tillhör Svenska kyrkan om sin verksamhet och hålla kontakt med företrädare för andra trossamfund än Svenska kyrkan och andra berörda parter.

Har du frågor eller funderingar?

Du är alltid välkommen att kontakta oss.

Kontaktcenter Lysekils kommun
Telefon: 0523-61 30 00
E-post: kommun@lysekil.se