Meny

Dela sidan på sociala medier

Invandring och integration

Här hittar du information om integration och invandring, vilka myndigheter som ansvarar för vad, förklaring av olika begrepp och svar på vanliga frågor.

Lysekils kommun ska vara en öppen plats, där individen har möjligheter att bosätta sig, utbilda sig, arbeta, driva företag och ingå i föreningslivet och samhället oberoende av ursprung, hudfärg, religion eller sexuell läggning.

Som en öppen kommun välkomnar vi alla som vill vara en del av oss. Kommunens nya invånare är i huvudsak i arbetsför ålder vilket kan bidra positivt till både kommunens och länets åldrade befolkningsstruktur.

Bra integration medför jämlikhet och bättre samförstånd. Alla människor behöver en plats i samhällsgemenskapen och en känsla av sammanhang. Begreppet integration syftar främst på frågan om delaktighet i samhället för kulturella och etniska grupper, framförallt utrikes födda och deras barn. Integrationsarbetet är därför en ömsesidig process vars högsta syfte är inkludering, vilket innebär att alla har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Integrationsarbetet skall ha sin grund i respekt för mänskliga rättigheter och tydliga åtgärder mot diskriminering. Andra viktiga delar är utbildning, arbete, god närmiljö och ett rikt kulturliv.

Ett framgångsrikt integrationsarbete är ett av de viktigaste målen för att säkra framtida arbetskraftsbehov, tillväxt och välfärd. För att lyckas med integrationen har faktorer som vistelsetid i Sverige, utbildningsnivå och förutsättningar på den lokala arbetsmarknaden stor betydelse.

Aktuell situation i Lysekils kommun och omvärlden

Många människor flyr fortfarande undan krig och konflikter i världen. Under 2017 sökte 25 666 personer asyl i Sverige. Stora grupper utifrån medborgarskap bland dem som har sökt asyl är Syrien och Afghanistan.

I Lysekils kommun har senaste åren tagit emot ensamkommande barn, men även så kallade kommunplacerade personer (vuxna individer och/ eller familjer) med uppehållstillstånd. Mottagande är reglerat i lag och gäller alla Sveriges kommuner.

På Migrationsverkets webbplats finns uppdaterad information om asylsökande och beviljade uppehållstillstånd samt information om bosättning i en kommun:

 

Kommunplaceringar under 2018

Regeringen ger varje år Migrationsverket i uppdrag att föreslå hur många nyanlända som ska anvisas till olika kommuner under kommande år. Underlaget till 2018 års så kallade länstal (om 15 200 anvisade nyanlända) lämnades till regeringen av Migrationsverket i augusti 2017. Underlaget utgick ifrån Migrationsverkets prognos i juli. Regeringen beslutade i enlighet med Migrationsverkets förslag.

Ett viktigt syfte med Migrationsverkets underlag och regeringens beslut är att ge kommunerna förutsättningar att i samråd med länsstyrelserna planera mottagandet av nyanlända.

Under 2018 skall Lysekils kommun ta emot 1 (en) kommunplacering och socialtjänsten ansvarar för praktisk hjälp i samband med bosättningen. Kommunens åtgärder och insatser syftar till att underlätta snabb integration och etablering för varje nyanländ individ. En lyckad integration skapar förutsättningar för individen att bli en fungerande del av det svenska samhället.

Minskat antal asylsökande

Minskningen förklaras delvis av förändrad svensk lagstiftning, som bland annat försvårat möjligheterna för familjeåterförening och att få permanent uppehållstillstånd. Flyktingöverenskommelsen mellan Turkiet och EU samt försvårade möjligheter för asylsökande att ta sig över gränserna i Europa är andra orsaker till minskningen.

Statlig ersättning till kommuner

Kommuner har rätt till ersättning från staten för vissa av de kostnader de har för asylsökande. Kommuner har även rätt till ersättning för vissa kostnader de har för personer som ansökt om eller fått uppehållstillstånd. En del av de statliga ersättningarna betalas ut utan ansökan och en del behöver kommuner ansöka om. Läs mer om statliga ersättningar för vissa invandrare:

Hem för vård och boende i Lysekils kommun

Lysekils kommun har inga så kallade HVB-hem, hem för vård och boende. Migrationsverket har inga anläggningsboenden i Lysekils kommun idag.

Om nya gymnasielagen

Lagen om ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande, den nya gymnasielagen, trädde i kraft den 1 juli 2018. De ungdomar som omfattas av de nya bestämmelserna hade till och med den 30 september 2018 på sig att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiala studier. Vid uppehållstillstånd omfattas dessa ungdomar även av kommunersättningsförordningen.

De nya bestämmelserna i gymnasielagen innebär att personer som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning kan få uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om de uppfyller vissa övriga krav. Läs mer på:

Delegationen för unga och nyanlända till arbete, DUA

Delegationen stödjer kommunen och Arbetsförmedlingen i arbetet att utveckla samverkan kring ungas och nyanländas etablering. Målet är att samverkan ska bidra till att ingen ung ska behöva vara utan arbete eller studier mer än 90 dagar och att långsiktigt korta etableringstiden på arbetsmarknaden för nyanlända till 2 år.

Den samverkan som utvecklas med stöd av Dua sker i första hand mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Även fackliga parter, andra lokala regionala eller statliga organisationer eller arbetsgivare kan ingå i samverkan. Källa: www.dua.se.

Läs mer om Lysekils kommuns överenskommelse:

Olika begrepp


Här nedan hittar du en sammanställning över olika begrepp när det gäller invandring och integration.

Asylsökande

Asyl innebär att en person söker skydd i ett annat land. I Sverige begär man skydd genom att lämna in en asylansökan till Migrationsverket. Behovet av skydd prövas av Migrationsverket. Under tiden som ansökan behandlas är man inskriven vid en mottagningsenhet där man får hjälp med bland annat bostad och försörjning under väntetiden.

Uppehållstillstånd

Att ha uppehållstillstånd innebär att den asylsökande har fått positivt besked på sin asylansökan och har rätt att stanna i Sverige. När man får uppehållstillstånd skrivs man ut från Migrationsverket och inväntar en kommunplacering någonstans i Sverige, där kommunen tar över ansvaret.

Flykting

Enligt FN:s flyktingkonvention, svensk lag och EU-regler är en person flykting om denna har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Nyanländ invandrare

Nyanländ invandrare syftar till en person som har fått sitt uppehållstillstånd. Det är inte att förväxlas med en person som nyligen anlänt till Sverige, och ännu inte fått svar på sin
asylansökan. Nyanländ är man i maximalt två till tre år, det vill säga under tiden som etableringsfasen pågår.

Invandrare

Ett generellt begrepp som även omfattar de som valt att frivilligt flytta till Sverige.

Kvotflykting

En person som valts ut av UNHCR och som sökt och beviljats asyl innan ankomst till Sverige. 2011-2015 var flyktingkvoten 1900 personer per år.

Ensamkommande barn

Barn och unga upp till 18 år som anländer till Sverige utan medföljande vårdnadshavare. Kommunerna är enligt lag skyldiga att ta emot ensamkommande barn. Barnen är i alla åldrar, i vissa fall så unga som fem, sex år. Eftersom barnen är omyndiga tilldelas de en god man. Om barnet får uppehållstillstånd innan 18 års ålder får barnet en särskilt förordnad vårdnadshavare.

EU-migrant

EU-medborgare, ofta från Rumänien, som använder sig av den fria rörlighetens rätt till inresa och tre månaders uppehåll i en annan EU-stat. EU-migranter räknas alltså inte som flyktingar.