Meny

Ny teknik på biblioteken

När vi nu öppnar för besök den 14 juni kör vi igång med det nya utlåningssystemet som är RFID-baserat. Samtidigt utökar vi självbetjäningen med återlämnings– och reservationsvagnar.

Under några månader har det varit febril verksamhet på biblioteket. Allt som går att låna på biblioteket, har försetts med en RFID-tagg. Larmbågar och digital besöksräknare har också installerats. När vi nu öppnar för besök den 14 juni kör vi igång med det nya utlåningssystemet som är RFID-baserat. Samtidigt utökar vi självbetjäningen med återlämnings– och reservationsvagnar.

Vad är RFID?

För att kunna hålla reda på allt som finns att låna på biblioteket behöver man kunna identifiera varje bok, ljudbok, film och tidskrift. Tills nu har det skett via streckkodsetiketter, vilket nu ersätts med RFID-taggar. RFID står för "Radio Frequency IDdentification" och kan lagra mer information än bara en streckkod.

Hur fungerar RFID?

I RFID-taggen finns det en liten antenn som sänder och tar emot radioteknikmeddelanden på mycket låg frekvens, då den har kontakt med en avläsningsplatta. Det finns avläsningsplattor i expedition- och informationsdisk och i utlånings- och returneringsautomaterna samt i larmbågarna.

Fördelar med RFID

Det är nu möjligt att behandla medier i större volymer, mot streckkodstekniken som kräver att man avläser en kod åt gången.

RFID-tekniken gör det också möjligt att inventera bibliotekets bestånd och lättare hitta felplacerade medier. Den kommer även ge tidsvinster vid hyllstädning och gallring.

Att låna med en RFID-automat

Om man vill låna på egen hand håller man sitt bibliotekskort under streckkodsläsaren på automaten. Därefter placerar man böckerna på automatens avläsningsplatta. RFID-läsaren kan därefter avläsa uppgifterna som finns på bokens etikett. Uppgifterna syns i rutan.
Om du inte har bibliotekskortet med så går det att låna genom att skriva in ditt personnummer och din personliga pinkod.

RFID-automaten är höj och sänkbar.

Vill du inte låna själv kan man som tidigare låna i lånedisken.

Hur har det finansierats?

Genom statliga bidragspengar ”Stärkta bibliotek” har projektet kunnat finansieras.