Lyssna

Translate site

Translate

Meny

Lysekil som attraktiv plats mot 2030

Hur kan Lysekil utvecklas och öka attraktiviteten som plats mot 2030?

I en snabbt skiftande omvärld, där vad som uppfattas som attraktivt ständigt förändras, är det viktigt att inte glömma att blicka utanför den egna verksamheten. Tisdagen den 26 november var Therese Lundqvist från Kairos Future på plats för att presentera trender som påverkar vad om får boende och besökare att attraheras och trivas på en plats.

Vilka faktorer som påverkar val av bostadsort kan kopplas till Maslows behovstrappa – det krävs trygghet, funktionalitet som god tillgänglighet, starka sociala sammanhang, myller och möten på platsen – en plats som upplevs som att ”det är här det händer”. Besöksnäringen bidrar mycket till platsens utbud, från restaurang- och caféutbud till kultur- och fritidsaktiviteter, som skapar attraktivitet.

Trender som påverkar en attraktiv plats för boende och besökare mot 2030


Nya målgrupper att attrahera

Prognoser visar att vi kommer få större volymer av internationella ankomster globalt mot 2030, främst från tillväxtmarknader som Indien och Kina. I Skandinavien kan vi se tendenser till att resor till destinationer närmare hemmet ökar – ”hemester”.

Mot 2030 förväntas andelen av befolkningen över 60 år att öka i Europa. Vi får fler piggare äldre resenärer som vill resa och uppleva.
Vi ser ett ökat antal specialintressen, där sociala medier har skapat nya mötesplatser. Dessa grupper har man som plats nu möjlighet att nå och lära känna på helt nya sätt med hjälp av tekniken.

Bland de yngre ser vi ett värderingsskifte där etik och moral står i fokus, och klimatfrågan är en av de viktiga frågorna. Vi ser tendenser att den yngre generationen önskar mer meningsfulla upplevelser på plats där man får engageras i destinationen.

Övergripande ser vi att hållbarhet är och kommer fortsatt vara viktigt kopplat till transporter, upplevelser och platser. Inte minst kommer arbetet med att implementera FN:s globala hållbarhetsmål (agenda 2030) från både offentlighet och näring göra att hållbarhet troligtvis är ett krav snarare än konkurrensfaktor 2030.

Digital tillgänglighet blir en hygienfaktor

I dagens hektiska vardag värderar vi tid och energi högre än pengar, och vi köper oss tjänster som erbjuder oss dessa två valutor. Digitaliseringen sprider sig både nedåt och uppåt i åldrarna och erbjuder oss lösningar för att effektivisera vår vardag. Det gäller att hålla koll på vilka nya tekniska enheter och plattformar som besökare och boende använder i sin kommunikation.

Vårt konsumtionsmönster förändras

Digitaliseringen påverkar vårt konsumtionsmönster, där den växande e-handeln är ett typiskt exempel på ett förändrat beteende. Vi ser även utveckling av VR- och AR-lösningar som digitaliserar de fysiska upplevelserna.

Hälsa och återhämtning i fokus

I ett mer uppkopplat samhälle ser vi ett behov av avkoppling och vila, inte bara fysiskt utan även psykiskt. Intresset för att ”vila, göra ingenting” är det intresset som ökat mest sedan 1970 enligt Kairos Futures långtidsstudier. Avkoppling behöver inte vara att ligga på sofflocket, utan kan innebära fysiska upplevelser där hjärnan får vila.

Naturen ökar i attraktionskraft

Naturen ger oss en arena för avkopplande aktiviteter. Det visar sig att vi svenskar vill ägna oss åt naturnära aktiviteter på fritiden och väljer bostadsort efter tillgång till natur, enligt studier av Naturvårdsverket. Forskning har visat att naturen förbättrar minne, kreativiteten, livskapacitet och psykiska måendet. Läkare i bland annat Finland och Storbritannien kan nu ordinera natur på recept mot stressrelaterade sjukdomar.

Kraven på upplevelsedesign ökar

Vi ser att kraven och förväntningar på upplevelser ökar. Det som är värdeskapande framåt blir transformerande upplevelser, där man får lära sig något nytt och utmanas. Vi ser att man fortsatt är nyfiken på att lära sig mer om det lokala på platsen. Butiker som utmanas av e-handel utvecklas till att bli mötesplatser för olika intressegrupper, och en plats för att lära sig mer om produkter/tjänster. Upplevelser som även stimulerar till samhörighet blir premium mot 2030. Att få mötas fysiskt blir fortsatt viktigt i en allt mer digital värld. I upplevelsen vill vi uppleva tillsammans, med familj och vänner – men även lära känna andra med samma värderingar och intressen.

Skifte i makten över marknadsföringen

Undersökningar visar att vi litar mer på det innehåll som boende och andra besökare skapat om platsen än professionellt tagna bilder och information. Vi letar efter de äkta berättelserna i en värld av fejkade och tillrättalagda bilder. Vi ser att recensioner påverkar våra val i allt större grad. Vi inspireras av våra vänner eller influerande personer i våra nätverk.

Share-ability skapar dragningskraft

Vi ser en ”Instagram-effekt” på flera platser runt om i världen, där besökare lockas till instagramvänliga platser med spektakulära vyer. Detta kan ses som ett hot med ett ökat antal besökare till vissa platser, eller möjlighet där instagram blir ett verktyg att locka besökare till platser utanför topplistan, året runt.

Värdskap människa och maskin

De ökande kraven på en friktionsfri vardag smittar av sig även på upplevelsen på platsen. Vi vill ha lättillgänglig information och snabb service, något tekniska lösningar kan hjälpa till med. Tid kan då frigöras för personlig service, lösning av komplexare problem och för att förbättra upplevelsen.

Ny kompetens behövs

Fler digitala tjänster kräver ytterligare digitalkompetens. Nya krav på upplevelser och värdskap ställer nya kompetenskrav på kreativitet och sociala kompetenser. Samtidigt ser vi antalet sökanden till bland annat hotell- och restaurangprogram på gymnasienivå sjunka. Kompetenssäkring blir viktigt för att kunna konkurrera om boende och besökare framåt.

Sammanfattningsvis:

  • Tillgängliggör information digitalt i rätt kanaler till rätt målgrupp
  • Gör hållbarhetsarbetet till en hygienfaktor
  • Satsa på transformativa aktiviteter som stimulerar samhörighet
  • Satsa på upplevelser och aktiviteter som stimulerar återhämtning och aktiverar sinnen
  • Skapa möjlighet för invånare och besökare att vara goda ambassadörer för platsen
  • Kom ihåg att ni tillsammans har makten över marknadsföringen

Utifrån omvärldstrender och Lysekils vision som attraktiv plats mot 2030 har följande skiften identifierats av Lysekil kommun i samverkan med näringsliv, föreningsliv och intressenter för att skapa förutsättningar framåt:

  • Från få till fler politiska satsningar på platsens attraktivitet
  • Från otydlig till tydlig roll- och ansvarsfördelning
  • Från resursläckage och otydlighet till resurseffektivare samverkan mellan organisationer och nätverk
  • Från beslut grundade på känsla till statistik och fakta
  • Från slutenhet till öppenhet, inkluderande och ambassadörskap
  • Från ett upplevt segregerat utbud mellan besökare och boende till en härlig kreativ mötesplats
  • Från fragmenterad till enhetlig information
  • Från lågsäsong till året runt
  • Från brist till smart och resurseffektiv kompetensförsörjning
  • Från eftersatt infrastruktur till initiativkraft och investeringsvilja

Dessa skiften finns angivna i Destinationsstrategi Lysekil 2030 som antogs av kommunfullmäktige i Lysekil i mars 2019. Det krävs samverkan, förståelse och engagemang mellan flera olika intressenter för att utveckla en plats. En tydlig struktur, tillsammans med en gemensam målbild är grundläggande för en långsiktigt hållbar process.

Destinationsstrategin anger inriktningen för hur Lysekils kommun ska utvecklas som en attraktiv plats året runt - för hel- och delårsboende, potentiella invånare, tillresta besökare, näringsliv och föreningsliv. Arbetet leds av avdelningen för hållbar utveckling vid Lysekils kommun.

Nyfiken på framtida trender

Är du nyfiken på omvärldens förändringar och trender som blir viktiga framåt? På denna länk hittar du Kairos Futures publikationer med samtid- och framtiddspaningar inom olika teman. Här har du även möjlighet att prenumerera på nyhetsbrev med veckovisa spaningar: