Lysekilshemmet, nya SÄBO-platser

En bild som visar hur Lysekilshemmet skulle kunna se ut efter en om- och tillbyggnation.

En bild som visar hur Lysekilshemmet skulle kunna se ut efter en om- och tillbyggnation.

Med anledning av ett ökat behov av SÄBO-platser utreder kommunen förutsättningarna om Lysekilshemmet kan bli ett modernt SÄBO med 40-50 platser. Under våren är förstudien beslutad i socialnämnden, och samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har beslutat om ett fortsatt genomförande av projektet. Nästa steg i projektet är projektering och framtagande av ritningar och bygglovshandlingar. Därefter kommer ett nytt politiskt beslut att tas innan byggnationen kan inledas. Projektet väntas vara klart 2029 om allt går som planerat.

Bakgrund

Befolkningsprognoser visar att behovet av SÄBO-platser ökar kraftigt fram till 2040, trots en minskande totalbefolkning. Redan från 2027 finns risk för underskott på platser och vi har redan idag hög beläggning och små marginaler på kommunens SÄBO.

Så här ser nuvarande prognos och nuvarande kapacitet ut:

SÄBO-platser Lysekils kommun

2027

2030

2035

2040

2045

Skärgårdshemmet, antal platser

56

56

56

56

56

Fiskebäck äldreboende, antal platser

80

80

80

80

80

Stångenäshemmet, antal platser

40

40

40

40

40

Total kapacitet, antal platser

176

176

176

176

176

Prognos behov av platser

181

198

213

216

214

Risk för underskott av platser

-5

-22

-37

-40

-38

För att komma till rätta med underskottet av platser behöver kommunen iordingsställa fler SÄBO-platser så fort som möjligt. Samtidigt står Lysekilshemmet som ägs av Lysekilshemmet tomt.

Projektets syfte och mål

Det övergripande projektmålet är att skapa ett modernt och attraktivt särskilt boende med 48 SÄBO-platser som möter dagens och framtidens krav på vård- och omsorgsverksamhet.

Tidplan för projektet

Projektprocess Lysekilshemmet
  • 2026: Förstudien beslutad i socialnämnden 7 maj 2026.
  • 2026: Projektets inriktning och ekonomiska förutsättningar beslutad i samhällsbyggnadsnämnden 21 maj 2026.
  • 2026: Projektets inriktning och ekonomiska förutsättningar beslutad i kommunstyrelsen 3 juni 2026.
  • 2026: Projektets inriktning och ekonomiska förutsättningar beslutad i kommunfullmäktige 17 juni 2026. Beslutet är överklagat
  • Hösten 2026 eller våren 2027 – Projektering och planering av byggprojektet
  • Efter projektering och innan byggnation tas ett politiskt beslut (BP3) i samhällsbyggnadsnämnden om att godkänna slutligt hyresavtal.
  • Hösten 2027 – Möjlig byggstart Lysekilshemmet
  • 2029 – Möjlig inflytt på Lysekilshemmet

Tidigare arbete SÄBO-platser

  • 2023: Lokaliseringsutredning för ett nytt SÄBO gjordes och avrapporterades till socialnämnden. Inget beslut är fattat.
  • 2024: Utredning vilket eller vilka befintliga boenden som är möjliga att bygga om eller bygga ut för att nå målet med 40 platser 2030. Pekade på möjligheten att utöka med 25 platser i befintliga lokaler. Ett beslut är fattat om att tillskapa 8 nya SÄBO-platser på Skärgårdshemmet.
  • 2025: En behovs- och nulägesbeskrivning togs fram som föreslog olika alternativ för att möta den ökade efterfrågan på SÄBO-platser. Presenterades för politiken under hösten 2025. Innebar att man valde att besluta om att göra en förstudie för att utreda om Lysekilshemmet kan byggas om till ett modernt SÄBO med 40-50 platser. Inga andra beslut är fattade.

Projektdokument

Frågor och Svar

Vad var anledningen till att man lade ner Lysekilshemmet?

  • År 2007 upptäcktes brister i de lokaler som Lysekilshemmet fortfarande bedriver sin verksamhet.
  • 2011–2013 gjordes en utredning (SON 2013-207-735) av Lysekilshemmet (58 platser) där man jämförde ett nyrenoverat och delvis nybyggt Lysekilshemmet med ett helt nybyggt Fiskebäckshemmet (53 platser). I åtgärdsförslaget utgick man ifrån att behålla den nya delen på Lysekilshemmet (samma som vi vill bygga på nu) och riva den gamla delen.
    • Utredningen förutsatte att kommunen hade annan användning för Lysekilshemmet
    • Kostnaden per plats blev nästan samma mellan de olika alternativen, 492 000 kr/plats för Lysekilshemmet och 479 000 kr/plats för Fiskebäck
  • Kommunen beslutade att bygga ett nytt boende i Fiskebäck istället för att bygga om och till Lysekilshemmet. Argumenten var följande:
    • En lösning i ett plan med möjlighet till uteplatser för samtliga boenden ses som mycket värdefullt. Vidare upplevs placeringen i Fiskebäck som väldigt fördelaktig med det lugn som detta innebär.
    • Långt större behov av lugn och ro, goda kommunikationer för anhöriga och möjlighet till utevistelser. Utgångspunkten är ju dock en väl anpassad bostad i anslutning till gemensamma ytor för samvaro och rekreation.

Vad finns det för olika boendeformer för äldre

  • Ordinärt boende: Boende i privat hus alternativt lägenhet, hemtjänst och kommunal primärvård efter ansökan och beslut
  • Seniorboende/Trivsellägenheter: Vanliga lägenheter anpassade för äldre, ofta med åldersgräns (t.ex. 55+). Ingen biståndsbedömning behövs. Det är en trygg boendemiljö som kan vara hyres- eller bostadsrätt
  • Trygghetsboende: En mellanboendeform för personer över 70 år (oftast) som erbjuder gemensamma lokaler, social verksamhet och trygghetsvärdar, men utan den omfattande vård som finns på äldreboenden
  • Särskilt boende (SÄBO) Kräver biståndsbeslut via kommunen. Här bor man i egen lägenhet med service och omvårdnad dygnet runt
  • Demensboende: Inriktat på personer med demenssjukdom.
  • Somatiskt boende: Inriktat på personer med fysiska funktionshinder eller sjukdomar
  • Korttidsvård/Växelvård: En tidsbegränsad boendeform på särskilt boende

Hur ska kommunen lyckas bemanna ytterligare ett SÄBO?

Att rekrytera och kompetensförsörja för ett ytterligare SÄBO kommer att bli en utmaning men genom ett konsekvent och långsiktigt arbete om att göra vårdyrket och kommunen till en mer attraktiv arbetsplats så komemr det att gå.

Vårdyrket och kommunen måste förändra sig utifrån de utmaningar vi står inför vad det gäller kompetensförsörjning. Att arbeta med digitalteknik, workshifting och genomlysa hur vi kan arbeta annorlunda, samt vilket grepp vi skall ta framöver.

Vi kommer inte kunna använda oss enbart av undersköterskor på grund av de svårigheter vi har att rekrytera. Utan vi måste inse att vi kommer att behöva rikta in oss på en mer bredd och fördela arbetsuppgifterna på olika specialiteter så som omsorgsbiträden, sjukvårdsbiträden, undersköterskor, lokalvårdare samt övriga serviceyrken.

Varför väljer kommunen att bygga om Lysekilshemmet i stället för att bygga nytt?

Förstudien har jämfört ombyggnation med nybyggnation och kommit fram till att ombyggnation är det mest fördelaktiga alternativet. Det innebär:

  • Kortare genomförandetid
  • Lägre investeringskostnad
  • Lägre årlig hyra för kommunen
  • Mindre klimatpåverkan genom återbruk av befintliga byggnader

Ombyggnation bedöms kunna stå klar 2029, medan ett helt nytt boende kan ta upp till 8–10 år att färdigställa.

Omfattar ombyggnationen hela fastigheten eller del av fastigheten?

Ombyggnationen omfattar den befintliga nyare delen och lågdelen av Lysekilshemmet, inte hela fastigheten. Källaren kommer att fräschas upp men omfattas inte av större ombyggnation eller lokalanpassning som påverkar hyresnivån.

Hur kommer boendet att utformas?

Boendet planeras som ett modernt SÄBO med:

  • 48 lägenheter
  • Sex mindre avdelningar
  • Möjlighet till både demens- och somatiska platser
  • Gemensamma utrymmen för måltider, aktiviteter och samvaro
  • Anpassning till dagens krav på tillgänglighet, arbetsmiljö och trygghet

Utformningen bygger på verksamhetens behov och erfarenheter från andra äldreboenden i kommunen.

När fattas beslut om projektet?

Förstudien är ett underlag för politiska beslut. Under våren och försommaren 2026 har ärendet behandlats och beslutats på alla politiska nivåer:

  1. Socialnämnden 2026-05-07, § 51
  2. Samhällsbyggnadsnämnden 2026-05-21, § 119
  3. Kommunstyrelsen 2026-06-03, § 89
  4. Kommunfullmäktige 2026-06-17, § 79

Fullmäktiges beslut 2026-06-17 är överklagat till förvaltningsrätten och ett besked på överklagan väntas inkomma under hösten 2026.

Lysekilsbostäders styrelse kommer att ta beslut om fortsatt projektering och investering, förutsatt att kommunen fattar nödvändiga beslut.

Efter projektering och innan byggnation tas ett politiskt beslut i samhällsbyggnadsnämnden om att godkänna slutligt hyresavtal.

När kan boendet stå klart för inflyttning?

Om alla nödvändiga beslut fattas enligt plan ser den preliminära tidplanen ut så här:

  • Hösten 2026 – våren 2027: projektering
  • Hösten 2027 – 2029: ombyggnation
  • 2029: successiv inflyttning

Vad kostar projektet?

Investeringskostnaden för ombyggnationen uppskattas till cirka 126 miljoner kronor. Den årliga hyran för kommunen beräknas uppgå till cirka 8,9 miljoner kronor, vilket är betydligt lägre än vid nybyggnation.

Är ett slutgiltigt beslut redan fattat?

Nej. Förstudien är beslutad av socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden, kommunstryrelsen och kommunfullmäktige har beslutat om hyresåtagandet och budget för ett kommande hyresåtagande. Slutgiltigt beslut om projektets genomförande och beslut om hyreskontrakt fattas av samhällsbyggnadsnämnden efter genomförd projektering.

Hur har kostnadskalkylerna tagits fram och kvalitetssäkrats?

Brixly som är hyresvärdens upphandlade entreprenör har anlitats inom ramen för förstudien för att genomföra tekniska bedömningar och ta fram preliminära kostnadsuppskattningar.

Därefter har Lysekilsbostäder gjort egna rimlighetsbedömningar. Dessa har bland annat jämförts med erfarenheter från andra kommunala bostadsbolag som genomfört liknande projekt.

Den preliminära hyreskalkylen har också kvalitetssäkrats genom dialog med en extern värderare. Värderaren har jämfört hyresnivån med liknande vård- och omsorgsfastigheter i nationella databaser. Bedömningen är att den preliminära hyresnivån är rimlig utifrån projektets omfattning och den riskfördelning som gäller mellan Lysekils kommun och LysekilsBostäder.

Kalkylerna är preliminära eftersom projektet ännu inte är projekterat i detalj.

Under projekteringen kommer bland annat tekniska lösningar, byggnadens förutsättningar, risker, materialval, tidplan och kostnader att utredas mer noggrant. Det är först efter detta som en mer säker investeringskalkyl kan tas fram.

Att kalkylerna är preliminära är därför inte ovanligt, utan en naturlig del av processen i ett tidigt skede.

Hur har momsen i kostnadskalkylerna bedömts?

LysekilsBostäder har gjort en försiktig bedömning av vilka ytor som kan ge rätt till momsavdrag vid ombyggnation av Lysekilshemmet.

Bolaget har haft dialog med Skatteverket om hur reglerna för momsavdrag ska tillämpas vid ombyggnation av ett särskilt boende. Bedömningen har även stämts av mot kommunens befintliga särskilda boenden och mot personer med specialistkompetens inom området.

Eftersom projektet gäller ombyggnation av en befintlig byggnad bedöms andelen gemensamma ytor vara större än vid många nyproducerade särskilda boenden. Därför har LysekilsBostäder valt en försiktig bedömning.

Om den fortsatta projekteringen visar att en större andel av ytorna är avdragsgilla kan investeringskostnaden och därmed hyresnivån bli lägre än vad som redovisats i förstudien.

Vad händer med överklagandet av kommunfullmäktiges beslut

Ett överklagande har kommit in till Förvaltningsrätten. Det gäller laglighetsprövning enligt kommunallagen av kommunfullmäktiges beslut den 17 juni 2026.

Vid en laglighetsprövning prövar domstolen om beslutet har tillkommit på rätt sätt, om det rör en kommunal angelägenhet, om beslutet har fattats av rätt organ och om beslutet strider mot lag eller annan författning.

Domstolen prövar däremot inte om beslutet är lämpligt eller om ett annat alternativ hade varit bättre. Kommunen kommer att yttra sig till Förvaltningsrätten inom den tid som domstolen angett.

Besiktning av Lysekilshemmet

Inom ramen för förstudien så har Brixly, som är Lysekilsbostäders upphandlade entreprenör genomfört ett platsbesök i Lysekilshemmet för att översiktligt bedöma fastighetens förutsättningar inför framtagandet av en preliminär kostnadsbedömning för en möjlig ombyggnad av delar av fastigheten till ett särskilt boende (SÄBO).

Detta var ett inledande orienterande platsbesök och inte en formell teknisk besiktning. Inga rivningar, provtagningar eller fördjupade tekniska undersökningar genomfördes. Eftersom någon formell teknisk besiktning inte utfördes har det inte heller upprättats något besiktningsprotokoll.

Efter kommunfullmäktiges beslut i juni går projektet vidare till Fas 1 – projektering. Det är i denna fas som de tekniska utredningarna genomförs, byggnaden inventeras mer ingående och projekteringsarbetet påbörjas. Först då tas den dokumentation fram som normalt ingår i ett projekteringsskede, exempelvis tekniska utredningar, projekteringshandlingar, inventeringar och mer detaljerade kostnadskalkyler.

Varför har inte alla arbetsdokument publicerats?

Alla dokument som tas fram i ett projekt är inte beslutsunderlag. I ett tidigt skede som vi befinner oss i finns ofta arbetsmaterial, preliminära bedömningar och tekniska underlag som används för att ta fram det samlade beslutsunderlaget.

Kommunen och Lysekilsbostäder ska följa offentlighetsprincipen. Det innebär att allmänna handlingar kan begäras ut och prövas enligt gällande regler. I vissa fall kan uppgifter behöva sekretessprövas, till exempel om de rör affärsmässiga förhållanden eller uppgifter som kan påverka en kommande upphandling.

Var kan jag få mer information?

Information kommer att publiceras löpande via Lysekils kommuns och Lysekilsbostäders ordinarie informationskanaler i takt med att projektet går vidare.

 

Har du frågor eller funderingar?

Du är alltid välkommen att kontakta oss.

Kontaktcenter Lysekils kommun
Telefon: 0523-61 30 00
E-post: kommun@lysekil.se