Samråd Energiplan

Lysekils kommun har tagit fram ett förslag på energiplan för Lysekils kommun. Samråd pågår från och med 2025-12-08 till 2026-01-31.

Syfte

Syftet med energiplanen är att påskynda omställningen till ett hållbart samhälle genom att främja hushållning med energi samt skapa säker och tillräcklig energitillförsel.

Se Måns Werner (chef för samhällbyggnasdsförvaltningen) och Linnea Lämås (miljö- och klimatstrateg) berätta mer om energiplanen i filmen nedan.

Samråd

Under samrådet har du möjlighet att ta del av förslaget och lämna dina synpunkter. Anledningen till samråd är dels att förbättra beslutsunderlaget genom att få tillgång till den kunskap och synpunkter som finns, dels att ge berörda möjlighet till insyn och påverkan.

Samrådshandlingar

Samrådshandlingar finns att ta del av nedan eller i Kontaktcenter i Lysekils kommunhus, Kungsgatan 44, Lysekil. Kontaktcenter har öppet måndag-torsdag kl. 08.00-16.30 och fredagar kl. 08.00-16.00.

Synpunkter

Synpunkter ska vara inlämnade senast den 31 januari 2026 och kan lämnas in på något av följande sätt:

  • E-post: kommun@lysekil.se
  • Brev: Lysekils kommun, Stadsbyggnadsavdelningen, Kungsgatan 44, 453 80 Lysekil
  • Kontaktcenter, kommunhuset Lysekil, Kungsgatan 44, 453 33 Lysekil
  • Webbformulär nedan

Om du använder annan metod än webformuläret, vänligen ange ditt namn, adress, mailadress och diarienummer: SBN 2025-001150





Frågor och svar

Hur har Lysekils kommuns energiplan utformats?

Planen följer länsstyrelsens vägledning, men vi har delat upp planen i ett kort strategiskt dokument för politiskt beslut och ett längre underlag med nulägesbeskrivning.

Vi har också delat upp de fyra målen i planen och har två mål för det geografiska området och två mål för kommunkoncernen.

För det geografiska området har vi ingen direkt rådighet men vi kan påverka genom upphandlingar, information och samarbeten med externa aktörer. När det gäller kommunkoncernen är det lite lättare för att vi har vi direkt rådighet över exempelvis fordon och fastigheter.

Arbetet vi gör inom kommunkoncernen kommer bidra till att uppnå målet på geografisk nivå och det är ett viktigt arbete där vi som kommunkoncern har möjlighet att vara föregångare och visa vägen.

Hur har de olika åtgärdsområdena tagit fram?

Kommunen är med i ett EU-projekt som heter IN-plan, och genom projektet fick vi hjälp av Innovatum Science Park hålla i en workshop. I workshopen deltog tjänstepersoner från både kommunens förvaltningar och bolag för att få bred förankring.

Varför är procentsatsen bara en ambitionsnivå och inte ett mål?

Vi valde en detaljerad ambitionsnivå i stället för ett fast mål. Eftersom energi- och transportfrågor påverkas av teknikutveckling, politiska förändringar och ekonomiska förutsättningar, är framtida förutsättningar svåra att förutse.

Därför har vi en ambitionsnivå i linje med regionala och nationella mål, men vet att avvägningar kommer att behöva göras i budgetbeslut framöver. Målen ger oss en riktning, medan ambitionsnivån med indikatorerna kan ge oss en tydlig utvärdering av var vi befinner oss just nu. På så sätt har vi bättre underlag vid olika beslut och ekonomiska-ställningstaganden både internt och politiskt.

Hur har ambitionsnivån för målet om ökad självförsörjningsgrad tagits fram?

För just det här första målet som handlar om en ökad självförsörjningsgrad i det geografiska området har vi vägt in i dagsläget kända förutsättningar som exempelvis planerad energiproduktion i kommunen. Men som ni ser har vi brutit upp målet i målområden och vi har också vägt in energieffektivisering och välplanerad energiförsörjning som kan bidra till att uppnå målet.

Hur ser ambitionsnivån ut sett till att öka andelen fossilfria vägtransporter, arbetsmaskiner och sjöfart innom det geografiska området?

Ambitionsnivån går i linje med nationella målet att växthusgasutsläpp från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

Det svåra med målen för det geografiska området är att få med hela samhället i omställningen. Som kommun är vår viktigaste roll att skapa förutsättningar. Som det är nu har vi redan relativt bra utbyggd infrastruktur för både elbilar och elbåtar. Vi kan också främja transportmedel som gång, cykel och kollektivtrafik i vår samhällsplanering. Men bör också nyttja möjligheten att samarbeta med externa aktörer som exempelvis Västtrafik för att skapa beteende förändringar och har också möjlighet att påverka transporter genom våra upphandlingar.

Tänker man att alla transporter ska elektrifieras?

Vi tror att elektrifiering är en stor del av lösningen, men ser också att HVO kan bli en möjlig väg framåt. Speciellt för tunga fordon och arbetsmaskiner. Tillgång till HVO i kommunen blir därav en viktig fråga att titta på.

Sen har vi två mål för kommunkoncernen där vi har direkt rådighet. Det första handlar om ökad självförsörjningsgrad inom kommunkoncernen.

I det här målet har vi analyserat planerade åtgärder och ser att det är svårt att få till en riktigt stor ökning. LEVAs storskaliga energianläggningar har vi räknat enbart till det geografiska målet och i det här målet tittar vi på elproduktion kopplade till våra fastigheter som exempelvis solceller på taken, men vi kommer också titta på energieffektivisering och flexibilitetslösingar.

Sen har vi målet om fossilfria transporter, båtar och arbetsmaskiner inom kommunkoncernen med en ambitionsnivå på 100 procent.

Vad är bakgrunden till ambitionsnivån för kommunkoncernen?

Ambitionsnivån går i linje med tidigare politiska inriktningsbeslut som fossilfri gränsregion 2030, fossilfritt Sverige och klimatlöften som också handlar om fossilfria fordon och arbetsmaskiner. Dom här tidigare inriktningsbeslut har gjort att vi redan är på god väg. Men vi har tydliggjort att undantag kan göras för specialfordon där fossilfria alternativ inte finns eller med hänsyn till krisberedskap.

Vilka möjligheter har vi att lyckas nå 100 procent innom kommunkoncernen?

När det gäller personbilar är den totala kostnaden för bilen, dvs inköp och drift, lägre för en elbil än för en bensin eller dieselbil. Därför är elbilar ett enkelt val när det är dags att byta ut en personbil och kommunen har en plan för utbyte av bilar fram till 2030.

Hur ser det ut för våra tunga fordon och arbetsmaskiner i kommunkoncernen?

För inköp av nya fordon med dieselmotorer är det redan idag en självklarhet att de också ska vara kompatibla med HVO. Men i dagsläget är HVO dyrare än diesel och det kommer behöva göras ekonomiska övervägningar för en faktisk övergång. Vår ambition är att göra oss redo för detta senast till 2030. Idag har förvaltningsorganisationen 40 transportbilar varav 18 är eldrivna.

Hur ser det ut för våra bolag?

När det gäller bolagen är det störst utmaning för LEVA och Rambo som har flest arbetsmaskiner och transportfordon. Men LEVA började jobba med frågan väldigt tidigt och ser att det är en kombination av el och HVO som skulle göra det möjligt. Det samma gäller för Rambo som redan har testat en eldriven sopbil. För Rambo kommer det bli en tydlig avvägning mellan renhållningstaxan och framtida drivmedelspriser vilka är svåra att förutspå i dagsläget.

Vad är en koldioxidbudget?

Den visar hur mycket koldioxid som kan släppas ut om vi ska klara Parisavtalet som Sverige, EU och de flesta av världens länder har skrivit under. Om vi överskrider den globala koldioxidbudgeten riskerar vi att rubba den balans som är förutsättningen för människans och andra arters liv på jorden. Vi har lagt in koldioxidbudgeten i energiplanen för att de flesta stora utsläppen kopplat til budgeten kan vi jobba med genom målsättningarna i energiplanen.

Lysekils kommuns koldioxidbudget visar ett önskvärt scenario för koldioxidutsläpp inom det geografiska området. Den utgår från Västra Götalands och innebär minskning med 13,3 procent per år från 2023. Västra Götaland regionen har uteslutit den utsläppshandlande sektorn från koldioxidbudgeten, av den anledningen har Preems utsläpp uteslutits även från Lysekils kommuns budget.

Det är den totala mängden koldioxid som är intressant i budgeten. Koldioxidbudgeten bestämmer inte hur mycket varje sektor måste minska utan illustrerar endast ett scenario.

Finns ett ställningstagande till koldioxidbudgeten?

Ja, det säger att kommunkoncernen ska arbeta för att koldioxidbudgeten hålls och på så sätt ställer man sig också bakom Parisavtalet.