Här börjar havet

Visste du att allt vatten som rinner ned i dagvattenbrunnen hamnar i närmaste vattendrag eller i havet – ofta helt orenat? Det kan påverka vattenkvalitén i våra vattendrag och vid våra badplatser.

På asfalterade ytor som vägar och parkeringar inom tätbebyggt område avleds dagvatten (regn och smält snö) via dagvattenbrunnar vidare till vattendrag, sjöar och hav. Ett större område med många dagvattenbrunnar kan ha en och samma utsläppspunkt. Det gör att även enskilda utsläpp av förorenande ämnen som var för sig är små kan ha stor påverkan på miljön där utsläppet sker. Därför ska du inte tvätta bilen på gatan, parkeringsplatsen eller annan asfalterad mark. Du ska heller slänga fimpar, snus eller annat skräp på gatan som sedan kan spolas ned i en dagvattenbrunn.

Tvätta bilen på biltvätt

När du tvätta din bil, välj då att göra det i en biltvättsanläggning. Biltvättsanläggningar är konstruerade att klara av att omhänderta och rena det förorenade tvättvattnet som biltvätten ger upphov till. Anläggningarna har oljeavskiljare och i de flesta fall ytterligare reningssteg för att säkerställa att tvättvattnet klarar av de reningskrav som finns och är så rent som möjligt när det släpps ut i miljön eller leds vidare till ett reningsverk.

Läs mer om vad du kan tänka på för att tvätta bilen på ett miljövänligt sätt:

Biltvätt - Lysekils kommun Länk till annan webbplats.

Släng inte fimpar, snus och annat skräp på gatan

Dagvattenbrunnar är inte avsedda som soptunnor för fimpar, snus och annat småskräp. Skräp som hamnar i brunnarna rinner oftast direkt till närmaste vattendrag sedan ut i havet eller direkt ut i havet. Genom att sprida kunskap om detta kan vi öka medvetenheten och få fler att slänga sitt skräp i sopkärlen istället.

I naturen skadar skräpet både växter och djur. Sjöfåglar och andra marina djur kan fastna i plast eller missta den för mat. Plast bryts ned till mikroplast som kan tränga in i marina djurs celler och vävnader. Även vi människor påverkas eftersom skräpet rinner ut i vatten som vi dricker, på marker där våra barn leker eller på badplatser. Föroreningarna medför stora kostnader för samhället och miljön.

Fimpar på marken dräneras på sina 7000 olika gifter när det spolas med ner i dagvattenbrunnar. Filtren och snuspåsen består av plast som bryts ned till mikroplast. Med rökförbudet inomhus har antalet rökare utomhus ökat, men många verkar inte förstå att dagvattenbrunnarna inte är stora askkoppar.

Cigaretter och snus är det vanligaste skräpet

Cigaretter och snus är vanligast i tätorter. Varje dag hamnar 2,7 miljoner fimpar på gator och torg i Sverige enligt Håll Sverige Rent. Fimpar innehåller skadliga ämnen som kadmium och plast. Här är de vanligaste typerna av skräp på gator och torg i våra tätorter:

Fimp: 66,6%

Snus: 11,2%

Papper/kartong: 7,3%

Glas: 1,6%

Plast: 7,2%

Metall: 2,3%

Organiskt: 1,7%

Annat: 2,1%

Visste du att...

• 2,7 miljoner fimpar hamnar varje dag på marken i Sverige. 
• 80 procent av allt skräp i havet slängs på marken först.
• Skräp på marken förorenar slutligen det vi äter.
• 10 procent av befolkningen står för 70 procent av allt skräp på marken.
• Fåglar tål varken fimpar, lök eller tuggummin.  
• Hundar som råkar äta fimpar kan bli beroende av nikotin. 

Har du frågor eller funderingar?

Du är alltid välkommen att kontakta oss.

Kontaktcenter Lysekils kommun
Telefon: 0523-61 30 00
E-post: kommun@lysekil.se