Meny
Ikon utropstecken

Ängar och pollinatörer

Två kvinnor sätter upp en skylt där det står Vi gör Lysekil vildare.

LEVA sätter upp en skylt som berättar mer om vad det innebär att vi gör Lysekil vildare.

1/3 av sveriges vilda biarter är påväg att försvinna och samtidigt är var tredje tugga mat som vi människor äter beroende av pollinatörer. En av anledningarna till att vildbina är hotade är den kraftiga minskningen av ängs- och betesmark.

Vad gör kommunen?

När ängs och betesmarkerna minskar blir platser som stadsparker, vägrenar, tädgårdar och kraftledningsgator allt viktigare för våra polinatörer.

Vi gör Lysekil vildare

"Vi gör lysekil vildare" är en satsning för att återskapa ängsmar i kommunen.

Cirka 50 000 kvadratmeter gräsmatta och jordbruksmark i kommunen ställs om till slåtteräng för att gynna insekter och pollinatörer. Projektet sker i samarbete med LEVA och Lysekilsbostäder.

Ängar kan man skapa på olika sätt och det kan ta några år innan marken blir full av blommor. Ha tålamod!

Ställ om du också

Du som äger en villatomt eller en bit mark kan också bidra genom att ställa om några kvadratmeter mark till äng. Om du inte äger mark själv kan ni kanske göra en insats tillsammans i er förening eller i ert företag?

När ni har bestämt en yta som ska omvandlas kan ni rapportera in hur många kvadratmeter ni ställer om i formuläret nedan. Tillsammans är vi Lysekils kommun!

Var har kommunen ställt om?

Följande gräsytor ställs om till slåtteräng:

• Fridhem (LEVA i Lysekil)
• Bryggarebacken (LEVA i Lysekil)
• Mariedal (LEVA i Lysekil)
• Stångehuvud – Pinnevik (Naturvårdslaget)
• Badhusberget, två ytor (Lysekils bostäder)

Följande jordbruksmark, som idag slås utan att växtmaterialet tas bort, ställs om till slåtteräng:

• Valbodalen (LEVA i Lysekil)
• Fiskebäck (LEVA i Lysekil)
• Fjälla (LEVA i Lysekil)
• Brastad – Brastad arena (LEVA i Lysekil)

Förutom vid dessa platser har vi även valt att anlägga en ny äng vid ett av våra senaste byggprojekt, Brastad skatepark.

Slår vägrenar

Vägrenar är tillflykt för många blommor och insekter man kunde se förut på ängsmarker. Näringsfattig jord med blandning av sand och grus är även lämplig boplats för solitära bin. Utmaning är att samla höet efter nedslagning för att undvika näringstillförsel till marken och bibehålla en närinsfattig jord.

Vid upprustning av stadsmiljöer

Vi vill att varje investering i vår stadsmiljö ska tillskapa så många funktioner som möjligt och kunna ge så många nyttor som möjligt till vårt samhälle. När vi rustar upp stadsmiljöer så tänker vi därför även på hur vi kan stödja funktionen/ekosystemtjänsten pollinering.

Vi anlägger så kallade stadsängar där det är möjligt och planterar krokusar och andra vårlökar som kommer tidigt på våren och kan ge mat till de humlor och andra bin som vaknar tidigt ur sin vinterdvala. Vi planterar även olika perenner och blommande buskar som blommar utspritt under hela växtsäsongen. På så vis blir det en jämn tillgång till föda för våra pollinerare. På de platser där växtlighet på marken inte är ett alternativ på grund av ytbrist eller för att de är skötselintensiva, så planterar vi träd eller klätterväxter. För insekterna är inhemska träd och klätterväxter bäst och därför försöker vi plantera mest inhemska arter. Klimatförändringar kräver dock ibland även att vi testar mer exotiska och torktåliga växter i stadsmiljön.

Så kan du hjälpa till

Det finns flera sätt som du som företagare eller medborgare kan hjälpa till på.

Frågor och svar

Varför ser det ovårdat ut?

Att inte klippa gräsytor korta är en prioritering som kommunen gör för att stötta pollinatörer och biologisk mångfald. När ängs och betesmarkerna minskar blir platser som stadsparker, vägrenar, trädgårdar och kraftledningsgator allt viktigare för våra pollinatörer. Var tredje tugga mat som vi människor äter är beroende av just pollinatörer. För att det inte ska se ovårdat ut klipper vi kanter och gångar på gräsytorna. Historiskt sett ansågs slåtterängarna vara en symbol för skötsel och omsorg av marken. Det är nu dags att vända trenden, uppskatta det estetiskt vackra och samtidigt skapa mervärde för våra pollinatörer.

Hur undviker jag fästingar?

Håll dig till stigar och gångar och för att undvika högt gräs och buskar där det kan finnas fler fästingar. Bär heltäckande klädsel om du går i ett område med högt gräs. Ha byxbenen nedstoppade i strumporna/ stövlarna och använd fästingspray/myggmedel. Ha gärna ljusa kläder som gör det lättare att se fästingarna. Se över kläderna regelbundet och borsta bort eventuella fästingar. Efter vistelse i område med fästingar bör man undersöka kläder, hud och hår noga och ta bort fästingar. Kontrollera noga där huden är tunn så som i knäveck, ljumskar, armhålor och bakom öronen.

TBE är en virussjukdom som sprids via fästingar. Vuxna och barn över 1 år som vistas i riskområden rekommenderas att vaccinera sig mot TBE. För att få ett tillräckligt skydd bör du vaccinera dig i god tid innan fästingsäsongen som varar från tidigast mars till senast november.

Hur undviker jag ormbett?

En huggorm går normalt inte till anfall och biter inte om du inte trampar nästan rätt på den. Ormar trivs framför allt i stenhögar och buskar samt i soligt sydläge. Håll dig till klippta gångar och stigar för att undvika ormar. Ormar skräms bort av vibrationer och ju mer rörelse det är i området desto mindre chans att du kommer att träffa på en orm.

Det är viktigt att komma ihåg att alla sorters ormar är fridlysta i Sverige. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar. Om du får syn på en orm och vill titta på den så stanna några meter ifrån.

Har du frågor eller funderingar?

Du är alltid välkommen att kontakta oss.

Kontaktcenter Lysekils kommun
Telefon: 0523-61 30 00
E-post: kommun@lysekil.se