Meny

Dela sidan på sociala medier

Så bildades Lysekils kommun

Lysekils kommun kom till i sin nuvarande geografiska utsträckning 1971. Före detta var området som idag är kommunen organiserat på ett helt annat sätt.

Själva orten Lysekil var tidigare både köping och stad och kommunens olika delar utgjorde egna socknar och landskommuner.

Lysekil

Lysekil utbröts ur Lyse socken omkring år 1700 och bildade egen kapellförsamling.
Lysekil blev köping 1836 inom Stångenäs skeppreda och Lyse socken, samt egen
församling 1901. År 1903 kom Lysekil att få stadsrättigheter.

Stångenäs landskommun

Inom det gamla Stångenäs skeppreda fanns de tre gamla socknarna Brastad, Bro och
Lyse, vilka från kommunreformen 1862 även utgjort egna landskommuner. År 1952
kom Lyse landskommun att gå upp i Lysekils stad. Stångenäs landskommun bildades
1952 av de gamla kommunerna Brastad och Bro. Vid nyåret 1971 införlivades även
Stångenäs landskommun i den nybildade Lysekils kommun.

Skaftö kommun

Skaftö kommun bildades 1892 då den bröts ut från Morlanda landskommun. Till kommunen hörde även Östersidan i Fiskebäckskil, som även blev municipalsamhälle 1912, medan själva Fiskebäckskil var en egen kommun fram till 1952. Detta gällde även
för Grundsunds samhälle. 1952 bildades Skaftö landskommun av samhällena
Fiskebäckskil och Grundsund, samt landskommunerna Skaftö, Bokenäs och Dragsmark.

Vid nästa kommunreform 1970-1971 kom de två sistnämnda gamla
kommunerna att föras till Uddevalla kommun, medan Skaftö med Fiskebäckskil och
Grundsund fördes till Lysekils kommun.

Nuvarande geografiska område

1971 fick alltså Lysekils kommun sin nuvarande geografiska utsträckning när Lysekils
stad (med Lyse socken) och Stångenäs landskommun (Brastad och Bro socknar)
förenades med Skaftö landskommun (inkluderat Fiskebäckskil med Östersidan, samt
Grundsund).

Begrepp och benämningar

Det finns många olika begrepp och benämningar när det gäller äldre tiders
geografiska indelningar, här hittar du mer information.

Socknar, skeppredor (härader) och städer

Socknen är ett äldre namn på församling, även kallad kyrksocken. Under medeltiden samlades folket i olika bygder kring kyrkan i en socken, så en socken var den minsta administrativa enheten i Sverige. Socknen fick senare även funktionen av borgerlig landskommun (även kallad sockenkommun). Kyrksocknen och sockenkommunen avskaffades som administrativ enhet genom 1862 års kommunreform.

Ett skepplag eller härad utgjordes av flera socknar. Indelningen i skepplag och härader går mycket långt tillbaka i tiden och var troligen ursprungligen av rättslig natur.
Begreppet skeppsreda är norskt och var den indelning som fanns i Bohuslän fram
till Bohuslän blev svenskt 1658. Ursprungligen var systemet ett sätt där flera gårdar gick samman för att utrusta ett skepp med roddare.

Bohuslän var förr indelat i sexton skeppredor eller härader. Stångenäs var en av dessa och utgjordes av Brastad, Bro och Lyse socknar, samt sedan cirka 1700 även av Lysekil. Stångenäs härads tingsplats var Kvistrum nära Munkedal. Skaftö räknades till Ordost (Västre) härad.

Städerna i Bohuslän utgjordes av städerna Kungälv, Marstrand, Uddevalla och Strömstad. Från att först varit en köping, blev Lysekil stad år 1903.

Kommuner, städer, köpingar och municipalsamhällen

Sveriges administrativa indelning ändrades genom 1862 års kommunalreform, då man skilde mellan den kyrkliga sockenindelningen och de borgerliga kommunerna, de så kallade primärkommunerna. I de flesta fall valde man dock att ha socknen som grund för de nya kommunerna.

Dessutom kom städer, köpingar och municipalköpingar (senare betecknade municipalsamhällen) att utgöra olika former av kommuner. Som mest fanns det omkring 2 500 kommuner i Sverige och när orter växte kom de ofta att brytas ut från den omgivande landskommunen och bildade nya köpingar och municipalsamhällen.

Kommunindelningen med socknen som bas kom att förändras genom 1952 års kommunreform. Genom befolkningsförändringar och en tilltagande urbanisering hade många mindre landskommuner svårt att klara sina åtaganden. 1952 kom många mindre landskommuner att slås ihop och kom att bilda drygt 800 nya, så kallade storkommuner. Fortfarande fanns indelningen i landskommun, stad och köping kvar.

Behoven av en mer likriktad förvaltning och administration kvarstod dock och genom 1971 års kommunreform kom indelningen att förändras igen. Alla administrativa enheter ombildades till enbart kommuner efter centralortsprincipen.

Fögderier

Fögderier var förr beteckningen på lokala skattemyndigheters verksamhetsområden. Efter en omorganisation 1991 avskaffades fögderierna för att ersättas av skattemyndigheter för varje län.

Bohuslän var förr indelat i sju fögderier, varav Sunnerviken var ett. Sunnervikens fögderi
utgjordes av Lane (till och med 1945), Sotenäs, Stångenäs (med Brastad, Bro och Lyse socknar), Sörbygden och Tunge skeppredor (härader). Lysekils stad införlivades i Sunnervikens fögderi 1938.

Senare kom organisationen att förändras och sedan 1967 räknades Stångenäs till Munkedals fögderi. Skaftö räknades till Ordost och Tjörns fögderi till 1945 och därefter till Uddevalla (Oddevall) fögderi.