Har klimatsmart mat i fokus

Klimatsmart mat på agendan. Därför samarbetar Sotens, Lysekil och Munkedals kostchefer för att kunna ge sina invånare mer klimatsmart mat.

Varje dag serverar kommuner och myndigheter i Sverige 4 miljoner matportioner till kunder och invånare.

”Kosten är det område som når ut till procentuellt flest kommuninvånare. Vi är därför en av de aktörer som kan påverka miljön mest och vi måste föregå med gott exempel och försöka påverka våra medborgare att göra klimatsmarta kostval” säger Munkedals kostchef Gunilla Martinsson.

Sotenäs, Munkedal och Lysekil har en gemensam miljönämnd. Att samarbeta om kosten känns därför naturligt, anser kostcheferna i de tre kommunerna och miljönämndens miljöstrateger Kristina Nyblom och Elinor Hansson.

”Under våren har vi i alla kommunerna genomfört en mätning av hur klimatsmarta våra matsedlar har varit under ett visst antal veckor” berättar Gunilla Martinsson.

Arbetet med klimatsmart mat, och utbildning om den, är något som alla är rörande överens om är en av de viktigaste punkterna i arbetet med kost. Maten vi äter, och den vi slänger står för en betydande klimatpåverkan. Det finns potential att minska utsläppen i alla produktionsled, och en stor del av utsläppen beror på vilken typ av mat vi äter.

”Olika typer av mat har olika klimatpåverkan, nötkött till exempel ger stor klimatpåverkan. En mer klimatsmart proteinkälla är baljväxter, såsom bönor, ärtor och linser. Potatis har minimal klimatpåverkan jämfört med ris som odlas på vattendränkt mark och släpper ut relativt mycket växthusgaser” säger Elinor Hansson.

Något kommunerna också arbetat med är just maten som inte äts och slängs. Under hösten har de arbetat med att mäta matsvinnet i respektive kommun. Den undersökningen visade kanske något förvånande att det inte är elever och brukare som tar åt sig för mycket mat och slänger, utan svinnet beror bland annat på att portioner inte avbeställs i tid och att organisationerna därmed beställer mer mat än de behöver.

”Det kan även handla om barn som är sjuka eller skolklasser som åker på studieresa utan att meddela köket. Det rör sig om ett enormt svinn” säger Lysekils kostchef Lotta Svendsen, som hoppas att genom ny teknik ska denna kommunicering bli effektivare.

Man ska även samarbeta om sophanteringen i framtiden. Just nu testas nya typer av avfallshantering i skolorna i Brastad genom Rambo som sköter avfallshantering i kommunerna.

Men trots att de tre kommunerna samarbetar på vissa områden, arbetar de ändå inte exakt likadant. I vissa frågor har någon kommun kommit längre än de andra. I Lysekil till exempel så använder man sig enbart av MSC-certifierad och ASC-certifierad fisk, vilket betyder att den fångats eller fötts upp på ett hållbart sätt.

”Vi är en fiskkommun och då ska vi bidra till att gynna ett hållbart fiske” säger Lotta Svendsen.