Ny modell ökar intresset för att arbeta med vardagsstöd

För nio år sedan beslutade socialcheferna i Fyrbodals kommunalförbund att vända trenden med sjunkande intresse och status för yrkeskategorin baspersonal inom vardagsstöd. Sedan dess har man steg för steg arbetat fram den modell som nu är klar och som ska öka vardagsstödets attraktion på arbetsmarknaden.

Baspersonalen – den personal som befinner sig närmast brukaren – inom olika typer av vardagsstöd (funktionshinder, socialpsykiatri, vård och omsorg) får sällan den uppskattning de förtjänar. Yrket har länge haft låg status och indirekt påverkar detta bland annat effektiviteten, nyttan för brukaren och hur många som söker sig till yrket.

– Många tror att praktiskt taget vem som helst kan få jobb som baspersonal i våra verksamheter, att "det där klarar väl vem som helst av". Men tröskeln är faktiskt högre än för många andra yrken, och det krävs både hög kompetens och en personlighet av rätt virke, säger Maria Klamas som är vetenskaplig ledare och utvecklingsledare på Fyrbodal, och som på uppdrag av kommunerna varit med och drivit arbetet framåt.

Modellen byggts på under nio år
Nio år har gått sedan en arbetsgrupp på Fyrbodals kommunalförbund bestämde sig för att göra något åt den rådande problematiken. Från år 2013 fram till idag har man steg för steg arbetat fram en modell som ska höja lägstanivån och säkerställa att baspersonalen fortsätter utvecklas. Till en början handlade modellen endast om titulatur och grundkrav, men under åren har modellen byggts på med nya delar. Tre delar av modellen har redan använts i flera kommuner med uppmätt resultat, men den 23 maj presenteras modellen i sin helhet med ytterligare en del tillagd. (länk till anmälan hittar du här!)

Fyra steg till framgång
Modellen går under namnet Gemensam modell för kunskap, kompetens och kvalitet i Fyrbodals 14 kommuner, och är anpassad för tre typer av vardagsstöd inom verksamhetsområdena funktionshinder, socialpsykiatri och vård och omsorg (äldreomsorg). Modellens huvudsakliga syfte är att öka kvaliteten i verksamheten och att kunna ge brukaren det stöd den behöver. Kort förklarat kan den delas in i fyra delar:

Första delen är ett system för utbildningskrav och titlar. Tydlig titulatur (som är enhetlig genom alla verksamheter och kommuner), kopplat till specifika utbildningskrav, underlättar vid rekrytering och gör det enklare att placera rätt kompetens på rätt plats.

Den andra delen består av olika kurspaket, ett för var och en av de olika verksamhetsområdena. Varje paket består av fem steg som ska följas av alla inom respektive verksamhetsområde.

Del tre handlar om att kartlägga kompetensen – vad som finns och vad som saknas – för att därefter ta fram en kompetensutvecklingsplan. Planen kan sedan jämföras med andra kommuners för att hitta gemensamma behov och åtgärder.

Den fjärde delen handlar om hur man sprider och praktiskt använder de nyvunna kunskaperna inom organisationen för att på så sätt höja resurseffektiviteten och kvaliteten i verksamheten och därmed nyttan för brukaren.