Meny

Dela sidan på sociala medier

Fast förbindelse över Gullmarsfjorden

Foto på representanter utanför riksdagshuset i Stockholm.

Ulf Bertilsson, Anders Gunnarsson, Roland Karlsson, Näringslivscentrum, Jan-Olof Johansson, Ronald Rombrandt, Lysekils kommun, Per-Allan Olsson, Näringslivscentrum. På fotot saknas Michael Johansson, Lysekils kommun, Terese Bengard, Ulrik Strömberg, Hela Sverige ska leva.

Frukostmöte i Riksdagshuset angående fast förbindelse med en flytande bro över Gullmarsfjorden.

Torsdagen den 20 oktober fick företrädare för Lysekils kommun, Näringslivscentrum i
Lysekil samt Hela Sverige ska leva möjlighet att vid ett frukostmöte i riksdagshuset träffa
riksdagsledamöter för att diskutera en fast förbindelse med en flytande bro över Gullmarsfjorden.

Riksdagsman Lars Tysklind (L) och Jan-Olof Larsson (S) stod värdar för mötet och hälsade
välkomna.

Knyta samman landsbygd och stad

Mötet började med att Lysekils kommunstyrelseordförande Jan-Olof Johansson (S) berättade om bakgrunden till varför frågan om fast förbindelse över Gullmarsfjorden är så viktig. Han tryckte på vikten av att med hjälp av infrastruktursatsningar skapa en regionförstoring där landsbygd och stad knyts samman.

Därefter tog Per-Allan Olsson från Näringslivscentrum vid och visade en presentation där han
redogjorde för visionen om en flytande bro över Gullmarsfjorden. Huvudpunkterna
i presentationen var bakgrund, förslag, konsekvenser och lösning:

  • Leden över Gullmarsfjorden är i dag Sveriges näst mest trafikerade led med sina cirka 17 400 överfarter per år. Drygt 1 miljon fordon transporteras årligen.
  • Driftskostnaden för dessa färjor uppgår till cirka 40 miljoner kronor per år och cirka 1 miljon liter diesel förbrukas årligen.
  • Färjan innebär en onödig restidsfördröjning till och från Lysekil vilket begränsar arbetsmarknaden då det stora flertalet inte är beredda att arbetspendla mer än 45-60 minuter per väg.
  • Begränsningen i arbetsmarknad innebär att befolkningsutvecklingen påverkas negativt och kompetensförsörjningsproblem för arbetsgivare.

Flytande bro

Den lösning som Näringslivscentrum och Lysekils kommun förordar är en flytande bro. Det finns många vinster med detta: det är billigare och innebär mindre miljöpåverkan än
en traditionell bro, man kan använda befintliga färjelägena vilket innebär
mindre ingrepp i naturen, en betydande minskning av utsläpp, restidsförkortning och regionförstoring. Kalkyler visar att bron är samhällsekonomiskt lönsam, varje satsad 100 kr skapar en samhällsnytta värd 170 kr.

Förslaget är att grundfinansieringen sker genom att man tar driftsmedlen från färjan och resterande del avgiftsfinansieras av passerande fordon vilket innebär att man hittar en
kreativ lösning som inte är beroende av de regionala infrastrukturmedlen. Det förutsätter dock att man får räkna den ekonomiska livslängden på 50 år och inte 25 år som det är idag. Här behövs en förändring av Trafikverkets riktlinjer.

Viktigt med en aktiv landsbygdspolitik

Nästa talare var Terese Bengard, verksamhetschef på riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Hon påminde om vikten av att inte glömma landsbygd och glesbygd när man diskuterar infrastruktursatsningar och utvecklingsfrågor. Terese berättade att de genomfört en NOVUS-undersökning där 9 av 10 anser att det är viktigt med en aktiv landsbygdspolitik. I den och andra interna undersökningar som gjorts av Hela Sverige ska leva rankas infrastrukturfrågan som en av de viktigaste.

Frågestund

Efter Terese Bengards presentation följde frågestund och diskussion som leddes av Lars Tysklind. Intresset var mycket stort från riksdagsledamöterna och det kom frågor av både
praktisk och politisk natur som ledde till intressanta diskussioner. Några av frågorna:

Hur många berörs?

Det är Sveriges näst mest trafikerade led och cirka 3500 fordon per dag berörs.

Kan man köra på bron i höststormar?

Det finns flytande broar i Norge och andra traditionella broar i mer utsatta lägen där det fungerar bra, det finns därför ingen anledning att tro att höststormar skulle innebära
begränsningar över Gullmarsfjorden.

Kan man utöka färjeturerna och köra med fler färjor?

En utökning av färjeturerna har ingen markant påverkan på restidförkortningen och leder därför inte till någon större regionförstoring. Färjelägena är redan i dag närapå max belastade.

Finns det andra flytande broar i Sverige?

Nej, vi har hämtat inspiration från Norge och Nordhordalandsbron som har funnits 22 år och 1600 meter lång, en flytande bro över Gullmarsfjorden behöver vara cirka 1800 meter. Vår förhoppning är att detta skall kunna inspirera till andra liknande projekt runt om i Sverige.

Vad säger invånarna?

Näringslivcentrum har gjort en sondering av hur frågan tas emot. En enkät på nätet och i butikerna resulterade på kort tid i 1700 underskrifter för en bro.

Vad säger PREEM som är en betydande arbetsgivare?

De är positiva till en bro men eftersom det är ett mer långsiktigt projekt är en utbyggnad av väg 162 av högre prioritet för att på kort sikt lösa transportbehoven till och från PREEM.

Arbetet fortsätter

Mötet avslutades med att Lysekils kommun och Näringslivscentrum påpekade att det i regeringens regleringsbrev till Trafikverket framgår att man ska försöka ersätta färjedrift
med fasta förbindelser.

En av de viktigaste frågorna är om det då är rimligt att man endast får ta 20-25 års driftmedel i anspråk när en fast förbindelse oftast har en teknisklivslängd på 100 till 120 år och ekonomisk livslängd på 60 till 80 år.

Ledamöterna lovade att ta med sig frågan till sina partigrupper och att även titta på hur man kan få in denna typ av frågor i landsbygdsprogrammet och i direktiven till Trafikverket.

Lysekils Kommun

Näringslivscentrum i Lysekil

Hela Sverige ska leva!