Sammanfattning av den nya Gymnasieskolan GY11
Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola som syftar till att höja kvaliteten och att fler elever ska nå målen.
Utbildningsutbudet ska vara kvalitetssäkrat och överblickbart.
Den nya gymnasieskolan innehåller 18 program med 60 inriktningar.
En tydligare reglering ska leda till att likvärdigheten i utbildningen ökar.
Några viktiga förändringar
Ändrade behörighetskrav
Gemensamt för alla program är att grundskoleleverna måste ha lägst betyget Godkänd i ämnena svensk/svenska som andraspråk, engelska och matematik.För att vara behörig till ett högskoleförberedande program måste eleven även ha lägst betyget Godkänd i ytterligare nio andra ämnen. För att kunna läsa på ett yrkesprogram behöver eleven ha lägst betyget Godkänd i minst fem andra ämnen.Gymnasieexamen
Skillnaden mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program blir tydligare. Högskoleförberedande examen kommer att ge grundläggande högskolebehörighet. På yrkesprogrammenminskar de Gymnasiegemensamma ämnena och eleverna läser mer Yrkesinriktade karaktärsämnen. Den yrkesexamen eleverna får ger grundläggande behörighet till yrkeshögskolan.Inom samtliga yrkesprogram ska skolan erbjuda eleverna de kurser som ger grundläggande behörighet till högskola.Ny lärlingsutbildning införs på alla yrkesprogram. Ett nationellt programråd inrättas för varje yrkesprogram för att stärka samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet.Nytt betygsystem
Det nya betygsystemet är samma som på grundskolan men det är fler steg och andra beteckningar.Det finns sex betygsnivåer. Dessa är:A = MVGBC = VGDE = GF = Icke Godkänd (IG)Introduktionsprogrammet
Fem introduktionsprogram ska ersätta dagens individuella program. Introduktionsprogrammet blir preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativoch språkintroduktion. Programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion utformas för en grupp elever. Övriga introduktionsprogram utformas för enskilda elever utifrån deras behov.Entreprenörskap
Eleverna ska ha möjlighet att fördjupa sig i entreprenörskap och företagande inom alla program. Meritvärde
Hösten 2010 kommer nya antagningsregler för högskolan att gälla. De nya reglerna innebär att det kommer att vara av stor vikt att eleven redan under gymnasietiden ser till att den utbildning han/hon läser innehåller de kurser som är meriterande för just den högskoleutbildning som han eller hon söker.Meritvärde är ett värde som räknas ut med en elevs eller studerandes betyg som grund. För att höja meritvärdet bör eleven under gymnasietiden läsa meritkurser som ger meritpoäng.Som mest kan man få 2,5 meritpoäng. Det får eleven om han/hon som lägst har betyget G på en meritkurs, meritpoängen blir inte högre om man har VG eller MVG. Meritpoängen läggs sedan till genomsnittet av gymnasiebetygets poäng som maximalt kan vara 20,0. Det innebär att den grupp sökande till högskolan som kommer direkt från gymnasieskolan maximalt kan få ett meritvärde på 22,5 (20,0+2,5)Meritkurser kan t.ex. vara fördjupande kurser i engelska, moderna språk, matematik och särskilda områdeskurser. Vilka områdeskurser som ger extrapoäng är olika för olika utbildningar.Särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar
För att en huvudman ska få skapa en utbildning som avviker från de nationella programstrukturerna behöver de få tillstånd av Skolverket. Det kommer att finnas olika former av riksrekryterande utbildningar i den nya gymnasieskolan. En typ av riksrekryterande utbildning är de som är motiverade av behov på arbetsmarknaden. Det finns även riksrekryterande spetsutbildningar inom idrottsområdet, det estetiska området, matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.senast uppdaterad 2011-07-07